Bolaget har yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom, ska ogilla H.G:s talan i dess helhet. Vidare har bolaget yrkat att Arbetsdom- stolen ska förplikta H.G. att betala bolagets rättegångskostnader vid tings- rätten.

H.G. har bestritt ändring. Om Arbetsdomstolen skulle anse att H.G. ska ersätta bolaget för rättegångskostnader vid tingsrätten, ska yrkat belopp enligt H.G. sättas ned väsentligt.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Arbetsdomsto- len.

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Samma bevisning som vid tings- rätten har förebringats.

Som grund för och till utveckling av talan har parterna i allt väsentligt anfört detsamma som antecknats i tingsrättens dom.

Bakgrund

Bolaget har som grund för avskedandet åberopat två olika händelser. Den första händelsen var att H.G. den 27 januari 2014 flyttade över kunder från en kollega till sig själv i bolagets internregister, vilket enligt bolaget var ett illojalt beteende i strid med anställningsavtalet. För denna händelse gav bolaget H.G. en skriftlig erinran den 2 februari 2014.

Den andra händelsen avser att H.G., enligt bolaget, den 9 oktober 2014 på nytt gjort ändringar i internregistret i syfte att få provision för försäljning av en fastighet som rätteligen en annan fastighetsmäklare skulle ha handlagt och erhållit provision för. Till följd av den händelsen underrättade bolaget den 20 oktober 2014 H.G. om kommande avskedande. Bolaget beslutade även att arbetsbefria honom.

I bolagets internregister antecknas bl.a. kommande, möjliga försäljnings- uppdrag beträffande en viss fastighet eller annat objekt, eller för en viss kunds räkning samt vilken mäklare som ansvarar för dessa. Vidare anteck- nas anmärkningar av olika slag som mäklaren kan vara i behov av vid ett eventuellt kommande försäljningsuppdrag. De möjliga, framtida kunder som förekommer i detta register har inte tecknat några uppdragsavtal med den mäklare vars initialer finns angivna i anslutning till en kund eller ett objekt. Det är inte givet att de objekt som registreras i detta register kommer att säljas via mäklarbyrån. Internregistret är inte åtkomligt för andra än bolagets anställda.

Händelserna 27 januari 2014

Följande är ostridigt eller framgår av utredningen. Mäklaren P.M. hade kommit överens med bolagets ledning om att han fortsättningsvis inte skulle sälja villor eller radhus, utan enbart bostadsrättslägenheter. I samband här- med anställde bolaget en ny mäklare som skulle sälja villor eller radhus. Bolagets tanke var att den nya mäklaren skulle ta över P.M:s uppdrag. Den nye mäklaren började den 27 januari 2014. Samma dag flyttade H.G. genom ändringar i internregistret åtminstone 12 kunder/försäljningsobjekt från P.M. till sig själv. Objekten var villor eller radhus och var alla märkta med tre chilifrukter, vilket enligt bolagets system markerade att de var heta objekt som kunde förväntas bli sålda inom kort. Efter att saken uppmärksammats av bolagets företrädare H.F. ändrade H.G. samma dag anteckningarna i registret på så sätt att P.M. återigen angavs som ansvarig fastighetsmäklare för objekten. H.F. var upprörd över H.G:s agerande, som H.F. ansåg var starkt olämpligt. Några dagar senare gav bolaget H.G. en erinran/varning där det angavs att en upprepning av det inträffade kunde leda till att anställ- ningsförhållandet avslutades.

Tingsrätten har gjort följande bedömning avseende händelserna den 27 janu- ari 2014.

Det är inte visat att H.G. och P.M. kommit överens om eller över huvud taget haft någon form av samförstånd av innebörd att H.G. fortsättningsvis skulle handha försäljningen av de villor och radhus som dittills P.M. varit ansvarig för, vilket H.G. påstått. Inte heller är det visat att det var kutym eller sedvana på mäklarkontoret att någon form av ”huggsexa” gällde för vem av mäklarna som fick ta över objekt eller kunder när en mäklare slutade eller av andra skäl lämnade över möjliga kommande försäljningsuppdrag. H.G. ändrade alltså i internregistret på eget initiativ och utan att i förväg ha gjort upp om saken med P.M.

H.F. och C.G. har båda berättat att ledningen vid flera möten för personalen informerat om att P.M:s objekt var avsedda för den nyanställde fastighetsmäklaren. Utredningen talar med styrka för att H.G. var införstådd med att ledningens avsikt var att den nyanställde mäklaren skulle ta över P.M:s kundstock.

Ansvaret eller rätten att sälja de tolv aktuella objekten representerade ett ekonomiskt värde i form av möjlig framtida provision för den enskilde mäklaren. Det går inte att fastställa att objekten var värda just 840 000 kr, vilket bolaget uppskattat värdet till, men bolagets beräkning utifrån erfarenhet och branschvana kan ändå sägas ge en fingervisning om att objekten hade ett betydande värde för den eller de mäklare som skulle få handha för- säljningen. H.G:s ändringar i registret kunde på sikt ha lett till betydande ekonomisk vinning för honom själv och motsvarande inkomstbortfall för någon av de andra mäklarna på mäklarbyrån.

Arbetsdomstolen drar samma slutsatser som tingsrätten avseende händelserna den 27 januari 2014.

Händelserna 9 oktober 2014

Följande är ostridigt eller framgår av utredningen. Bolaget har ett nära sam- arbete med Swedbanks kontor som ligger vägg i vägg med mäklarbyrån. Privatrådgivaren A.F. på Swedbank kontaktade mäklarbyrån för att få hjälp med en värdering av en fastighet. I bolagets internregister fanns eller hade funnits en anteckning om att mäklaren C.G. var ansvarig för denna kund/fastighet. H.G. och A.F. kom överens om att H.G. skulle besöka fastigheten samma kväll, men något besök kom aldrig till stånd eftersom C.G. stoppade H.G:s vidare befattning med fastigheten. Dessförinnan hade H.G. lagt upp en ny registrering beträffande fastigheten i internregistret, med sig själv som ansvarig mäklare.

Tingsrätten har funnit att det var H.G. som raderade de befintliga registeruppgifterna beträffande fastigheten och att han visste att C.G. var ansvarig mäklare och mäklarbyråns kontakt gentemot kunderna på den aktuella adressen. Tingsrätten har vidare funnit att utredningen talar starkt för att H.G. efteråt försökte dölja de åtgärder han vidtagit i internregistret samt att uppdraget avsåg en fastighet som inom kort mycket väl kunde var aktuell för försäljning, vilket skulle ha lett till inkomster för den mäklare som förmedlade en försäljning av fastigheten.

Arbetsdomstolen kommer även i denna del till samma slutsatser som tingsrätten.

Laga grund för avskedande?

Enligt 18 § anställningsskyddslagen får en arbetstagare avskedas om denne grovt åsidosatt sina åligganden gentemot arbetsgivaren. Därmed avses sådant avsiktligt eller grovt vårdslöst förfarande som inte rimligen ska behöva tålas i något anställningsförhållande.

Arbetsdomstolen gör följande bedömning.

Arbetsdomstolen har, i likhet med tingsrätten, funnit att H.G. den 27 januari 2014 och därefter även den 9 oktober 2014 gjort ändringar i bolagets internregister som kunde ha lett till icke obetydliga inkomster för honom själv och motsvarande inkomstbortfall för andra mäklare på kontoret.

Även om det före händelsen i januari 2014 skulle ha varit oklart för H.G. hur bolaget såg på möjligheten för honom att, utan samtycke från arbetsgivarens företrädare eller berörda mäklarkollegor, genom ändringar i internregistret föra över poster till sig själv, måste det efter den händelsen ha stått helt klart för H.G. att det inte var tillåtet att göra så. Trots detta gjorde han den 9 oktober 2014 återigen liknande ändringar i internregistret. När han blev konfronterad med uppgifterna förnekade han att han vidtagit några ändringar i registret. H.F. och C.G. har i förhör berättat att uppgiften om vem som var ansvarig mäklare för det aktuella objektet ändrats i intern- registret från C.G. till P.M. och att den aktuella posten i internregistret där- efter lagts i papperskorgen. Arbetsdomstolen finner inte anledning att ifrågasätta dessa uppgifter. Mot bakgrund härav kan det, enligt Arbetsdom- stolens mening, inte dras annan slutsats än att H.G. lagt den aktuella posten i papperskorgen och därigenom medvetet försökt att dölja de åtgärder han vidtagit i internregistret. Även detta ger stöd för att H.G. var införstådd med att han agerade felaktigt. Av förhöret med A.F. framgår att skälet till att de aktuella kunderna bad om en värdering av det radhus de bodde i, var att de avsåg lägga bud på en annan bostad, vilket han berättade för H.G. Det fanns därför skäl att tro att radhuset skulle kunna komma att säljas inom en snar framtid. H.G. har alltså i medvetande om att det var otillåtet, försökt föra över en potentiell kund från en kollega till sig själv och därmed skaffa sig inkomster på kollegans bekostnad.

Sammanfattningsvis visar utredningen att H.G. vidtagit ändringar i intern- registret medveten om att det var otillåtet och i syfte att tillskansa sig själv ekonomisk vinning på en kollegas bekostnad. Han har även försökt dölja sina ändringar. Mot bakgrund härav finner Arbetsdomstolen att H.G:s agerande i sådan grad varit ägnat att rubba det förtroende som arbetsgivaren ska kunna känna för en arbetstagare att han grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Denna bedömning ändras inte av att den ekonomiska skadan av hans agerande inte i första hand skulle ha drabbat bolaget utan andra anställda (jfr t.ex. AD 2013 nr 12 och AD 2000 nr 5). Bolaget har alltså haft rätt att avskeda H.G.

Sammanfattning och rättegångskostnader

Arbetsdomstolens ställningstagande – att bolaget har haft rätt att avskeda H.G. – innebär att hans talan ska avslås och tingsrättens dom ändras i enlig- het härmed.

Vid denna utgång ska H.G. ersätta bolaget för dess rättegångskostnader vid tingsrätten och i Arbetsdomstolen, såvitt kostnaden skäligen varit påkallad för att tillvarata bolagets rätt. Bolaget har yrkat ersättning för ombudsarvode med 312 000 kr vid tingsrätten och 172 000 kr i Arbetsdomstolen. Med hänsyn till målets omfattning och art finner Arbetsdomstolen att bolaget är skäligen tillgodosett med en ersättning om 250 000 kr vid tingsrätten och 140 000 kr i Arbetsdomstolen.